Besatt kanske inte är riktigt rätt ord. Trots allt så lever vi inte i ett hus som har turkost över allt. Vi bor inte ens i ett turkost hus! Jag tror att förhäxad är ett bättre ord. Ni vet hur insekter dras till ljuset eller hur trips (eller på skånska: millimetrar – tack Simon!) dras till färgen gult? Så är jag med turkost! Finns det något turkost i en affär eller i ett hem så dras jag till det som någon slags magnetism. Jag tänker inte ens på det! Ofta plockar jag upp något och så står Viktor och fnittrande skakar på huvudet över färgen på mitt utvalda objekt.
Mitt mobilskal är turkost, min kameraväska är turkos, alla våra handdukar är turkosa, vi har turkosa filtar, burken med te är naturligtvis turkos, jag har mängder med turkosa kläder, Amelie har en uppsjö med turkosa kläder, nästan alla våra tavlor är turkosa, Viktor har hur många turkosa tröjor som helst… till och med min pappa tar ofta på sig turkos tröja när han kommer och hälsar på för han vet att det är något som jag blir glad av!
Jag vill jättegärna veta om du också har någon överdriven kärlek till något som inte är en människa eller ett djur (överdriven kärlek till dem är bara sunt förnuft!)!?
Den här bilden visade jag redan igår. Mina underbara tärnor på vårt sagobröllop 2012. Det var aldrig någon frågan om vilken färg det skulle vara på klänningarna utan bara vilken nyans de skulle vara i. Som om det var ment-to-be lanserades en ny färg på klänningar just inför 2012s bröllopssäsong och det blev helt perfekt! – Foto av Bröllopsfotograf Jenny Sandberg
När det gäller vårt hem så har jag ändå begränsat mig någorlunda. Det finns turkost i alla rum men det är antingen som accentfärg eller bland en massa andra färger. När vi någon gång gör om köket däremot så vet jag inte hur det kommer gå. För att inte tala om min studio på ovanvåningen som vi ska få ordning på nu under hösten/vintern! Där ska det bli turkost minsann!
I början av gymnasiet och långt innan dess så vet jag att min favorit färg var ljusblått. Förmodligen var det någon som sagt att det var så fint till mina ögon någon gång och min garderob bestod mest av svart och ljusblått (fast nästan inga jeans konstigt nog!). Andra eller tredje året som exploderade det med turkosa kläder i affärerna och jag minnas att det framför allt var på Gina Trikå. Helt plötsligt var jag fast och sedan dess har jag varit förtrollad av denna vackra färg.
På min instagram wippovinphoto lägger jag upp mer vardagsbilder och under hashtaggen #turquoisewippovin hittar ni alla turkosa bilder från mitt flöde!
Amelies vagn är naturligtvis turkos! När jag letade vagn så hade jag egentligen bara ett övervägande krav: Färgen! Klart att vi testade den utvalda vagnen när vi väl fuck möjlighet men den hade fått ha rätt många brister innan jag hade sagt ”nej tack”. Som tur är så är vagnen hur bra som helst. Vi har en Tako Jumper x 3 in 1 – Turkos. De enda nakdelarna har varit den minimala skötväskan och att den är otroligt osmidig att byta håll på. I övrigt har den varit hur bra som helst. Pjuh!
Och sedan alla dess nyanser! För mig finns det en liten grupp med färger som är gröna, en liten grupp färger som är blåa och sedan finns det mängder på mängder på mängder av färger som är olika nyanser av turkost! Jag älskar dem alla! Turkos är kort sagt den viktigaste färgen i världen (förutom kanske rött och grönt som är relativt livsviktig i t ex trafiken!)!
Amelie 9 månader gammal i maj 2014.
Amelie 1 år gammal tillsammans med sin favorit person i hela världen!
Gilla gärna mitt inlägg på Bloglovin’ och om du inte följer min blogg där ännu så får du gärna göra det!